Det som inte uttalas…

Professor Eva Borgström menade  under en föreläsning att både Jane Austen och systrarna Bronte skildrade unga kvinnors försök att bryta sig ut ur sin miljö. De skrev under den viktorianska eran och det innebar enligt henne att den tiden och dess strukturer och maktförhållanden talade igenom dem. En av de mest sorgliga

20180730_203550
Bild: Helena Lindbom
20180727_162156
Bild: Abdelhamid
20170818_150242
Från Stadsbibliotekets Trappscen fredagen en 18-08-17. Ett öppet samtal mellan bland annat professor Joakim Israel, Roskilde universitet, och Simon Wallengren, doktorand i kriminologi och antiziganism vid Malmö högskola. Bild: Abdelhamid.
20180727_160459
Bild: Abdelhamid

Zoneförbudet i Danmark

scenerna i boken är när Heathcliff råkar överhöra  när Cathrine sitter och talar med Nelly i köket.  De pratar om Heathcliff, och är ovetandes om att  han sitter gömd och lyssnar (i alla fall Cathrine).

Hade Heathcliff haft is i magen och lyssnat till slutet så hade romanen kanske utvecklats  i en annan riktning. Men ung och sårbar som han var kunde han inte utstå sina känslor. Han hör inte Cathrines kärleksförklaring till honom. För då är han redan på väg långt bort över heden.

Ålder därför att boken beskriver två generationer av Earnshaws och Lintons som barn; och barn är underordnade sina föräldrar; barn är väldigt utsatta och maktlösa gentemot de vuxna och vuxenvärlden.

Etnicitet finns med eftersom Heathcliff är rom och allt som oftast beskrivs som mörk och det mörka får symbolisera det mörka i hans personlighet; han är natur till skillnad från Edgar som beskrivs som ”blond och blåögd” och får symbolisera det ”ljusa” och kultur…

Och till skillnad från Heathcliff som är ”gökunge” har Edgar Linton anor och hans familj har familjegrav i kyrkan i Gimmerton. Deras herresäte är så mycket större och finare än Wuthering Height; inte minst interiören. Allt detta får Heathcliff se med egna ögon när Cathrine den äldre och han rymmer dit och kikar in genom ett fönster. Besöket visat sig vara fatalt: De upptäcks och Cathrine blir hundbiten  och hon erbjuds bli kvar på Trushcrosss Grange  (jfr Jane Austens ”Stolthet och Fördom”) kommer hem förvandlad ; från att sprungit som en vilde på heden med Heathcvliff har hon ”förfinats” i klädstil och och beteende och är på väg bort från Heathcliff och kategorin ”natur”. Hennes bror ser detta som ett ypperligt tillfälle för dem att röra sig från de lägre klasserna till de högre. Edgar har blivit förälskad i Cathrine den äldre.

Heathcliff anar vad som är på väg att ske, och här träder Nelly in med sitt ”jämlikhetstal” som jag kallar det. Det är en slags sammanfattning av det slags samhälle som är i vardande.

Etniska bakgrunden plus klassbakgrund samverkar med åldern: Heathcliff kan inte ta sig ur sin underordning och sitt utanförskap. Hindley marginaliserar honom än mer och han blir dräng. Allt detta sammanfattas på sidorna 74-75-76 där Nelly försöker uppmuntra Heathcliff ; jag kallar det hennes ”jämlikhetstal” (och jag tänker på Franska revolutionens motto ”jämlikhet, broderskap och frihet”, Nelly kommer med en motberättelse.

Här kommer klassaspekten in med hela sin innebörd av ställning; socialt och kulturellt kapital,  jord, egendom, pengar, anseende, anrikhet osv. Dubbelexponeringar. Boken är full av det (ur anteckningar från Lennerfalks föreläsning)

Diskurser. Som Lennerfalk menar anropar oss hela tiden och säger hur vi ska agera:

Större struktur som vi är inbegripna i och som talar genom oss. (han frågar sig exempelvis om Dickens är samhällsrealist eller romantiker)

Här har vi bokens huvudkonflikt: Vem kommer Cathrine att välja: Heathcliff eller Edgar?

Vi får erfara att Cathrine hade valt Heathcliff om han inte försvunnit; valt att leva som tiggare, socialt exkluderat osv. vad det nu skulle ha inneburit…

Men hon valde Edgar då Heathcliff försvunnit – inte minst till hennes brors glädje då de fick en chans att stiga från de lägre klasserna.

Vad Jane Austen och systrarna Bronte framför allt representerar och litterärt gestaltar är kvinnans psykologiska utbrytningsförsök ur den victorianskt inhägnade miljön, menar Olsson & Algulin.

Det var Drottning,och hennes långa regeringstid från 1837-1901, som gav namn till den viktorianska epoken och dess samhälle, skriver Olsson & Algulin vidare. (sid. 337) De båda författarna beskriver epokens sociala klimat  som ” en långtgående borgerlig konformism och konventionalism, en bigott religiositet och en puritanska sexualmoral. (337) De menar att man kan se litteraturen från den tiden som mer eller mindre antingen anpassad och ”comme il faut” eller som en reaktion mot…(ibid:ibid)

 

Napoleons fall 1815 innebar slutet på en epok av revolutionär optimism och besvikelse, av omvälvningar, krig och förstörelse. En reaktion mot upplysningstidens revolutionära skördar satte in. Motreaktioner uppstår och genom denna ständiga spänning mellan etablissemang och opposition uppstår ett dynamiskt och demokratiserande samhälle, stimulerat av tidens utvecklings-och framstegsmyter och underkastat en successiv förändring. (s. 327) Social rörlighet blir med andra ord möjligt.

/Abdelhamid/Helena Maria

 

 

Litterarturlista:

Ferro, Marc (red) (2005): Kolonialismens svarta bok (WS Bookwell, Finland), Leopard

Lykke, Nina ( 2003) Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen, KvT 2003:1

Mansen, Elisabet, (2006) Feminismens klassiker: Mary Wollstonecraft och John Stuart Mill (sid.81-107) I Lennerhed, L (red) Från Sapfo till cyborg, Hedemora, Gidlunds förlag

Molina, I, (2005) Rasifiering, ett teoretiskt perspektiv i analysen av diskriminering i Sverige  I de los Reyes & Kamali, M   (red.)Bortom Vi och Dom. Teoretiska spekulationer i analysen av diskriminering i Sverige (SOU:2005)

Romberg, Bertil, (

Woolf, V, (2011) Kvinnor, Lund, Ellerströms förlag

 

Utklipp: Lookwood är sällskapssjuk och hoppas innerligt att Nelly är en riktig skvallertant så att han antingen piggas upp eller ”lullas” till sömns av hennes prat (43) Upptakten till Nellys ”berättarskap” är att Lookwood  tänker att hon ska börja leda in samtalet på sin värdfamilj (s. 44)

 

Att Lookwood är kulturhistoriskt intresserad förstår man i hans möte med herresätet Wuthering Heights”.

”Innan jag steg in stannade jag upp en stund för att beundra de sniderier i grotesk ornamentstil som pryder fasaden, särskilt kring huvudingången.” (s. 9)Han beskriver hur han ser förvirrade gripar och puttofigurer och årtalet 1500 och namnet Earnshaw.  Han vill forska mer i gårdens och dess invånares  historia, men hann förstår snart att Heathcliff, hans hyresvärd, inte är rätta mannen för att ge honom de upplysningarna (Varför inte? Vad är det för hemligheter Heathcliff går och bär på?)

Lennerfalk (ur föreläsningsanteckningarna) också när man berättar/med vilken auktoritet – en jagberättare som vi har att göra med. Alla jagberättare är opålitliga – ”det har jag inte sett”, ”så uppfattade jag det” osv.

Är Nelly en pålitlig berättare eller inte? Nellys tillförlitlighet – skapa sig en auktoritet som berättare. (jämför jurister som går från att ha varit jurister till att bli deckarförfattare eller är samtidgit både deckarförfattare och jurist – hur går det ihop med etiken? Med tystnadsplikten och så vidare? Kan präster skriva deckare och samtidigt vara själasörjare ? Diakoner?

Berättelsen fokaliseras genom Nelly, hennes synvinkel- från vems perspektiv får vi den? Berättelsen filtreras genom Nellys medvetande.

 

-Isabellas brev

-Kathys berättelse

I Emily Brontes Wuthering Heights handlar det om stormande passion. Wuthering Heights är egentligen namnet på den gård på Yorkshirehedarna där kärlekshistorien mellan den primitivt starke Heathcliffe och den emotionellt okuvade Cathrine utspelas. Romanen blev ingen succe i den bigotta samtiden. I dess skildring av en mörk, vild av otämjda naturkrafter styrd av erotik bortom allt förnuft, med latenta och ibland tämligen manifesta inslag av sadism, fanns uppenbarligen något som tangerade gränsen för victoriansk tabuering. Som hjälte är Heathcliffe en diabolisk och brutal outsider, en mörkhyad (s.335) resande/rom ,men till sätt och klädsel en gentleman, en farlig hybrid utanför vedertagna sociala mönster. Med människornas oberäkneliga driftsliv korresponderar naturen med oss alla.

Olsson &Algulin: Det victorianska samhället sid.337:

Mer om gotiska romanen sid.263

Blakes och Mcpersons poesi: Heden inmutat område i poesin.

I Emily Brontes Wuthering Heights handlar det om stormande passion. Wuthering Heights är egentligen namnet på den gård på Yorkshirehedarna där kärlekshistorien mellan den primitivt starke Heathcliffe och den emotionellt okuvade Cathrine utspelas. Romanen blev ingen succe i den bigotta samtiden. I dess skildring av en mörk, vild av otämjda naturkrafter styrd erotik bortom allt förnuft, med latenta och ibalnd tämligen manifesta inslag av sadism, fanns uppenbarligen något som tangerade gränsen för victoriansk tabuering. Som hjälte är Heathcliffe en diabolisk och brutal outsider, en mörkhyad (s.335) resande/rom, men till sätt och klädsel en gentleman, en farlig hybrid utanför vedertagna sociala mönster. Med människornas oberäkneliga driftsliv korresponderar naturen.

Det victorianska samhället sid.337:

Mer om gotiska romanen sid.263

Blakes och Mcpersons poesi:heden inmutat område i poesin.

 

TIDSPLANEN

 

Vad räknas som berättelse?

-pengar definierade inte klass utan härkomstförklaring Nelly- sätta det i pesrpektiv. Hareton klassdimension.

INTRIG

Dubbelexponeringar. Boken är full av det.

Diskurser.

Större struktur som vi är inbegripna i och som talar genom oss.

Kring subjektet. Olika maktordningar. Diskurser. Anropar oss hela tiden och säger hur vi ska agera.

 

Sorteringsmaskin. Osynlig grej. Hetreosexuella matrisen (Judith Butler)

FRÅN NATUR TILL KULTUR

Vilka slags maktaxlar skär igenom den här?

Civilizationskamp

Ljust                                  heden                                                     Mörkt –Mörkrets och passionens

Hemvist

 

 

Mellan romantiken och realismen

Gothiken??

Bildningsnivå – Wollstonecraft

Bättre utbildning och möjligheter även för kvinnor att utvecklas fritt, spiralrörelse där kvinnornas höjda bildningsnivå leder hela mänsklighetens utveckling mot allt större fullkomning. Förnuft och kunskap var hörnstenarna i hennes projekt. Kvinnorna skulle lära sig att tala.

Änka självständigt.

 

Svindlande höjder

Emily Bronte 1818-1848. En släkthistoria från heden i hennes hemort Haworth, Yorkshire. Ett mästerverk format med intensiv kraft, utgivet under pseudonymen Ellis Bell

Wuthering Heights 1847, sv översättning Blåst 1927. Okonventionella, realistiska skildringar. Den inblick de gåvo i kvinnohjärtats hemligheter var helt ny.

 

Så sympatiserade Wollstonecraft också länge med franska revolutionens grundläggande ideer (Mansèn:2006:87 Men i motsats till de konservativa menade de att människans natur inte är given från början. De ansluter sig till Lockes synsätt som beskriver den unga människans psyke som en tabula rasa där sedan erfarenheterna avsätter sina avtryck, förklarar Mansen.  De menar att det som kallas människans ”natur” till största delen beror på uppfostran och utbildning, enligt Wollstonecraft och Mill, förtydligar Mansen.

Att jag väljer just dessa två filosofer beror på att jag har svårt för att tro att upplysningens tankar, och inte minst franska revolutionens, gått Emily Bronte förbi; eftersom hon dessutom arbetat som guvernant föreställer jag mig att hon reflekterat kring uppfostran och bildningsideal osv. Inte minst Rousseau bör ha väckt hennes nyfikenhet.  Dessutom tar Svindlande höjder upp det här med bildning väldigt konkret, inte minst när Cathrine den yngre uppmuntrar Hareton till att läsa och förkrovra sig, t ex på sid 400 ”Mot-sats!” sa en röst klar som en silverklocka. ”Nu är det tredje gången din dumbom! Jag tänker inte upprepa det igen. Om du inte kommer ihåg det nu så luggar jag dig!”(Bronte:2002:400). Napoleons fall 1815 innebar slutet på en epok av revolutionär optimism och besvikelse, av omvälvningar, krig och förstörelse. En reaktion mot upplysningstidens revolutionära skördar satte in. Mot reaktioner uppstår och genom denna ständiga spänning mellan etablissemang och opposition uppstår ett dymaniskt och demokratiserande samhälle, stimulerat av tidens utvecklings-och framstegsmyter och underkastat en successiv förändring. (s 327) Social rörlighet blir med andra ord möjligt.

 

Romantiken gav historien och geografin en vitaliserande djupdimension som gick igen i människoskildringen. Människans inre blev en okänd suggestiv terräng, som berättarkonsten kunde utforska och ge nya psykologiska accenter. Människans psyke ….öppnade främmande världar av drömmar och fantasi, som oupphörligt fascinerade 1800-talets läsare. (319)Skräckstämningarnas makt över det mänskliga föreställningsförmågan hade upptäckts redan på 1700-talet och kom till uttryck i en ny genre, den ”gotiska romanen”  med förfatatre bl.a som Walpole och Radcliffe. (319)  Skräckromantiken kom att spela en viktig roll i den engelska 1800-tals litteraturen, påpekar Olsson och algulin (319) de tre systrarna Vad Jane Austen och systrarna Bronte framför allt representerar och litterärt gestaltar är kvinnans psykologiska utbrytningsförsök ur den victorianskt inhägnade miljön, menar Olsson & Algulin.

Det var Drottning,och hennes långa regeringstid från 1837-1901, som gav namn till den viktorianska epoken och dess samhälle, skriver Olsson & Algulin (337) De båda författarna beskriver epokens sociala klimat  som ” en långtgåenmde borgerlig konformism och konventionalism, en bigott religiositet och en puritanska sexualmoral. (337) De menar att man kan se litteraturen från den tiden som mer eller mindre antingen anpassad och ”comme il faut” eller som en reaktion mot…(ibid:ibid)

Urklipp:

”Måttfullhet och självkontroll likställdes med ett civiliserat beteende, vilket framför allt påstods utmärka samhällsskikt.  Här fanns bildning och själslig styrka nog att följa kulturellt upprättade seder medan människor ur d stora folklagren påstods sakna förmåga till återhållsamhet och ständigt löpa risk att drabbas av rasande och förfärliga passioner”(117). Det fanns gott om fördomar och förutfattade meningar om både samhällets lägsta skikt, men också om adeln. (117) mästerverk format med intensiv kraft, utgivet under pseudonymen Ellis Bell

Wuthering Heights 1847, sv översättning Blåst 1927. Okonventionella, realistiska skildringar. Den inblick de gåvo i kvinnohjärtats hemligheter var helt ny.

 

Att jag väljer just dessa två filosofer beror på att jag har svårt för att tro att upplysningens tankar, och inte minst franska revolutionens, gått Emily Bronte förbi; eftersom hon dessutom arbetat som guvernant föreställer jag mig att hon reflekterat kring uppfostran och bildningsideal osv. Inte minst Rousseau bör ha väckt hennes nyfikenhet.  Dessutom tar Svindlande höjder upp det här med bildning väldigt konkret, inte minst när Cathrine den yngre uppmuntrar Hareton till att läsa och förkrovra sig, t ex på sid 400 ”Mot-sats!” sa en röst klar som en silverklocka. ”Nu är det tredje gången din dumbom! Jag tänker inte upprepa det igen. Om du inte kommer ihåg det nu så luggar jag dig!”(Bronte:2002:400). Upplysningens krav på ökad demokrati och jämlikhet åtföljdes paradoxalt nog av ett vetenskapligt särskiljande mellan olika klasser, kön och raser, skriver Mansen (116) Det formulerades skillnader mellan olika folk och grupper och dessa införlivades i vetenskapliga teorier om natur och kultur och moralisk utveckling, fortsätter mansen. (116).  ”Måttfullhet och självkontroll likställdes med ett civiliserat beteende, vilket framför allt påstods utmärka samhällsskikt.  Här fanns bildning och själslig styrka nog att följa kulturellt upprättade seder medan människor ur d stora folklagren påstods sakna förmåga till återhållsamhet och ständigt löpa risk att drabbas av rasande och förfärliga passioner”(117). Det fanns gott om fördomar och förutfattade meningar om både samhällets lägsta skikt, men också om adeln. (117) Kolonialismen bidrog till dessa uppdelningar som nämnts ovan, bland annat i syfte att rättfärdiga att man förslavade eller utrotade människor av icke västerländskt ursprung.  Detta understöddes inte minst av de västerländska teologernas tolkningstradition inom vilken de svarta afrikanerna gjordes till Hams förbannelse som gjorde att svart hudfärg förknippas med en svart själ, enligt  Coquery-Vidrovitch.(739)[1] Jag tar med detta påpekande därför att har betydelse för beskrivningen av Heathcliff när han introduceras i romanen i fjärde kapitlet. Mannen i huset har med sig  ett barn som ett bylte i famnen och säger bl a till hustrun: ”Men du måste ta honom som en skänk från ovan trots att han är så svart som om han kom från underjorden” (Bronte:2002:48).

På litteraturens område fick romantikernas belägenhet att dra sig tillbaka till filosofins och estetikens isolerade domäner[2] vika för ett alltmer utåtriktat samhällsintresse. Det innebar inte att de romantiska föreställningarna upphörde att attrahera, de levde vidare, men det är en synvinkelsfråga menar Olsson och Algulin om Dickens t ex är samhällsrealist eller romantiker.

 

Romantiken gav historien och geografin en vitaliserande djupdimension som gick igen i människoskildringen. Människans inre blev en okänd suggestiv terräng, som berättarkonsten kunde utforska och ge nya psykologiska accenter. Människans psyke ….öppnade främmande världar av drömmar och fantasi, som oupphörligt fascinerade 1800-talets läsare. (319) De tre systrarna Bronte

Det  att Lockwood är kulturellt intresserad.  ” Han vill gärna be den nuvarande ägaren Heathcliff kommentera detta, men han förstår att denne inte är hågad att stå till tjänst som informationskälla. Vi ser här att det är Lockwood som introducerar ett av bokens maktaxlar; den som handlar om klass. Introduktionen har egentligen börjat tidigare; med hans lakoniska ”Här har vi tydligen hela tjänarstaben, tänkte jag” (8) Sedan följer intrycken av själva huset och dess ”planlösning” – avsaknaden av hall och ingen korridor utan det stegs direkt in i salen eller ”stugan”, som man säger här i trakten, vilket Lockwood upplyser oss om. Vi får ta del av interiören och sedan följer Lockwoods känsla av att ”det hos mr heathcliff finns något som inte stämmer med denna omgivning och livsstil. Till utseendet är han mörk som en resande/rom, till klädsel och uppträdande (två viktiga klassmarkörer min anmärkning) , är han en gentleman, dvs gentleman i samma mening som många andra lantjunkare..Somliga kanske skulle misstänka honom för att vara en aning högmodig på uppkomlingars vis- själv känner jag mig innerst inne övertygad om att så inte är fallet. (10) Lockwoods intryck av Heathcliff vid de här två första besöken är att de har mycket gemensamt, fast han några rader längre ner tillstår att han kanske läser in för mycket av sina egna särdrag i Heathcliff (Ibid:10).  Ett antal sidor längre fram tror sig Lockwood förstå att den unga kvinnan i huset nog i själva verket är gift med den unge ”tölpen” och konstaterar att det så klart måste vara sonen i huset. Och Lockwood drar slutsatsen.

Och han avslöjar för henne att folket där i trakten intresserar honom mer än folket i städerna. Han tycker att lever ett djupare och allvarligare liv (82) Nelly blir lite förbryllad, och menar att de är väl som andra folk bara man lär känna dem. Men Lockwood håller inte med, och kanske innehåller hans ord till henne både uppriktighet och lock och pock för att binda henne än fastare till honom som informationskälla (och berättare)

Att jag väljer just dessa två filosofer beror på att jag har svårt för att tro att upplysningens tankar, och inte minst franska revolutionens, gått Emily Bronte förbi; eftersom hon dessutom arbetat som guvernant (i Belgien( en av dem) föreställer jag mig att hon reflekterat kring uppfostran och bildningsideal osv. Inte minst Rousseau bör ha väckt hennes nyfikenhet.  Dessutom tar Svindlande höjder upp det här med bildning väldigt konkret, inte minst när Cathrine den yngre uppmuntrar Hareton till att läsa och förkrovra sig, t ex på sid 400 ”Mot-sats!” sa en röst klar som en silverklocka. ”Nu är det tredje gången din dumbom! Jag tänker inte upprepa det igen. Om du inte…”Måttfullhet och självkontroll likställdes med ett civiliserat beteende, vilket framför allt påstods utmärka högre samhällsskikt.  Här fanns bildning och själslig styrka nog att följa kulturellt upprättade seder medan människor ur de stora folklagren påstods sakna förmåga till återhållsamhet och ständigt löpa risk att drabbas av rasande och förfärliga passioner”(s. 117). Det fanns gott om fördomar och förutfattade meningar om både samhällets lägsta skikt, men också om adeln. (117)” Om du inte kommer ihåg det nu så luggar jag dig!”(Bronte:2002:400). Romantiken gav historien och geografin en vitaliserande djupdimension som gick igen i människoskildringen. Människans inre blev en okänd suggestiv terräng, som berättarkonsten kunde utforska och ge nya psykologiska accenter. Människans psyke ….öppnade främmande världar av drömmar och fantasi, som oupphörligt fascinerade 1800-talets läsare. (s. 319)Skräckstämningarnas makt över det mänskliga föreställningsförmågan hade upptäckts redan på 1700-talet och kom till uttryck i en ny genre, den ”gotiska romanen”  (319)  De ansluter sig till Lockes synsätt som beskriver den unga människans psyke som en tabula rasa där sedan erfarenheterna avsätter sina avtryck, förklarar Mansen.  Detta kan också förklara varför Nellys uppträdande gentemot Lookwood känns otvunget. Hon är ganska obesvärad i hans sällskap, skillnaden mellan anställd och arbetsgivare utplånas  i någon mån medan hon berättar. En förklaring till denna mer jämlika situation kan också vara att Hindley varit hennes fosterbror  (tillika husbonde), enligt hennes egen utsago. ( 242 )

 

[1] Slaveriet var ett viktigt instrument i nedvärderingen av en del av mänskligheten, betonar Catherine Coquery-Vidrovitch.. Det specifika för europeerna var att det endast var de svarta som kunde bli slavar, fortsätter hon, och betonar att från det ögonblicket betraktades en svart som underlägsen sina herrar. Det synsättet kom att bestå åtminstone fram till slutet av 1800-talet, framhåller hon.

[2] Ett av romantikens litterära teman kom att bli förhållandet mellan natur och kultur, från Rosseau och hans ”ädle vilde ” till Hegel, enligt vilden som förkroppsligar det naturliga tillståndet i motsats till det kulturella, och den västerländska synen på honom av nedlåtenhet, framhäver Coquery-Vidrovitch ,(ibid:747)

Annonser

Författare: lejontrappan

Jag som bloggar här heter Helena Lindbom

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s