Naturen och Grön Hälsa – Närhet till Grönområden Ökar den Förväntade Livslängden.

Bättre coping-kapacitet, bättre sömnkvalitet, mindre aggressionsutbrott, bättre motorik och bättre social förmåga är påvisbara fördelar med naturbaserad terapi, enligt Patrik Grahn, landskapsarkitekt och professor i en föreläsning på ur. play som jag lyssnat till med stort intresse. Han understryker att det är en stor spännvidd på fördelarna med naturen som hälsofrämjare.

18984 började Patrik Grahn som forskare inom landskapsarkitektur, berättar han. Han var intresserad av hur många som använde parker, vilka och varför. Detta för att han som landskapsarkitekt skulle kunna utveckla parkerna så att de bättre kunde motsvara människors förväntningar och önskningar.

I det arbetet använde han sig av dagböcker och de som involverades var förskolor, skolor, äldreomsorg, och föreningar av olika slag berättar han vidare. Det blev 33 dagböcker i elva städer och de skulle fyllas i under ett års tid, säger han. Varje kvartal skulle Grahn få en redovisning från grupperna. Förväntningarna de hade innan de gick ut med sin grupp skulle skrivas ned. Och efteråt skulle de rapportera vad det var som var så bra eller som inte fungerade. Vad det var som man önskade och inte fann et cetera. 1985 sammanställde Patrik Grahn dagböckerna.

Resultaten förvånade. I förskolorna beskrev man att motoriken blir bättre, man får bättre koncentrationsförmåga. I skolorna blev eleverna lugnare, mer fokuserade och lärde sig lättare. Vi gick vidare med äldreomsorgen. De äldre som varit ute mycket behövde inga sömntabletter, framhåller Grahn. De som skrev dagböckerna skrev tämligen exakt. I många grupper framhävdes det att stämningen blivit bättre och irritationen mindre.

Patrik Grahn berättar att när han fíck se det här resultatet tänkte han att då får vi försöka bevisa det här. Så 1990 gick de ut med en stor folkhälsoundersökning. Det var omkring 1500 enkäter som skickades ut, redogör han för, och den visade att det låg något i det som han valt som forskningsområde. Så nästa undersökning förlades till förskolan och utfördes tillsammans med fysioterapeuter och barnpsykolog.

Det handlade om vad som händer på förskolor, om man har mycket natur eller inte. Jo då, säger Patrik Grahn, vi såg att motoriken blir bättre, man får bättre koncentrationsförmåga.

Så småningom tänkte vi, när jag hade varit i USA, att vi försöker att få pengar till att bygga en terapiträdgård, en rehabiliteringsträdgård i Alnarp, och vi fick det 2001.

Jag ska berätta lite om evidensen, säger professor Grahn, vad man har funnit. När vi började, 1984/1985, var vi en handfull forskare runt om i världen som ägnade oss åt detta område. Nu är det tusentals, när man ska göra sådan här vetenskapliga översikter, ”reviews, så är det tusentals och åter tusentals vetenskapliga artiklar som man får gå igenom.

Vad säger då Världshälsoorganisationen (WHO)? frågar Grahn, och fortsätter: Är vistelse i natur och parker viktig för människors hälsa? Han betonar att den här översikten har gjorts av ett antal forskare på WHO och nu går man ett steg vidare, berättar han. WHO vill alltså försöka få politiker runt om i världen i städer att säkerställa tillgängliga grönområden så att folk kommer ut. Sedan redogör Patrik Grahn något kring den vetenskapliga forskningsprocessen: När man går igenom reviews så kan man säga att det är kunskapens krona. Högst upp har man då metaanalyser som är en sammanställning av forskningsläget där man försöker göra en samlad statistisk analys av effekten av hela. Sedan kommer de vetenskapliga systematiska studierna där man i de här systematiska studierna plockar ut framför allt randomiserade kontrollerade studier, alltså att folk slumpvis får olika typer av intervention.

I rehabilitering som Grahn jobbar med använder man sig mycket av kohortsstudier, förklarar han. Man följer då olika typer av interventioner och ofta jämför man då med registerstudier. Hur som helst, det är viktigt att det görs metodiskt och bra så att man granskar varje studie väldigt noga: Frågar sig om den är korrekt gjord. Sedan kommer man in på nästa nivå, evidensnivån. En hög evidensnivå är när man säger ”Om man lägger flera studier inom det här området kommer man inte längre”. Man har nått så långt som vetenskapsman att man måste säga att det är är bevisat, inte bara en hög sannolikhet. Måttligt, ja då finns det en liten chans att man kan ändra på vad utsagorna gäller.

I det här som jag ska berätta nu kommer jag att luta mig mot stora breda vetenskapliga översikter och metaanalyser, poängterar Patrik Grahn . Den här föreläsningen kommer huvudsakligen att baseras på en omfattande genomgång av metaanalyser och reviews som har publicerats i en samproduktion mellan en medicinsk publikation och en skogspublikation i Frankrike, men också en stor omfattande lärobok som getts ut på Oxford University Press, där ett femtiotal forskare, däribland jag själv, varit med och skrivit.

Fungerar naturbaserad terapi? frågar sig Grahn återigen retoriskt. Ja, så långt har man alltså kommit Det fungerar, och det är flera av de här metaanalyserna som rekommenderar naturbaserad intervention som komplement till annan vård. Det är alltså fjorton reviews och metaanalyser så det är inget litet material. Det är tusentals vetenskapliga publikationer som gemensamt kommer fram till det här. Det konvergerar mot ett ja. Några, som Soga, (Soga et. al. , 2017), säger att nu måste vi säga att vi har nått så långt så att mer forskning om det fungerar, eller inte fungerar kan inte ge mer när det gäller vissa typer av sjukdomar, och för en särskild typ av terapi. Det kan inte se ut hursomhelst, understryker Grahn. Det behövs, menar de flesta, ett team. Det behövs ett utbildat team som leds av legitimerad personal för att man ska nå riktigt långt. Har man ett team så når man dubbelt så bra resulat. Det behöver vara meningsfullt och ska ge något, framhåller han. Man ska komma till människor som vet vad som ska hända. Det ska finnas ett riktigt program. Det är viktigt med såväl vila som utmaningar på plats, och platsen ska heller inte vara vad som helst utan noggrant utvald eller designad. Det är bäst med ett multimodalt team så att teamet kan ta hand om både kropp och själ. 90 procentav forskningen sker inom ”Horticulture teraphy, berättar han i föreläsningen på ur. play.

I metaanalyserna talar man om effekt i Cohen´s d, beskriver Grahn och säger man har en effekt om den ligger på 0,2 eller över 0. 2. 0.

Till och med en lekman ska kunna se att en person verkar friskare efter att ha varit med i naturbaserad terapi.

Har man inte team ligger effektstorleken på 0, 3 till 0,4 i Cohen´s d. På Alnarp ligger den på över 1.

Vi har sett stora förändringar på personer som haft ångest och depression, de får också ökad självkänsla och en kraftig ökad koncentrationsförmåga. Vi ser bättre psykiskt välbefinnande, lägre stressnivåer, högre coping- kapacitet och bättre sömnkvalitet. Mindre aggressionsutbrott, bättre motorik och bättre social förmåga. Det är en stor spännvid i det här, konstaterar professor Grahn. Det är ju inte klok så mycket som kan påverkas, Och man blir kanske lite fundersam, vad kan det bero på. Därefter säger Patrik Grahn att han ska gå in lite på ett antal epidemiologiska studier, det finns ett antal reviews som har tagit reda på det här med närhet till grönområden. I dessa har man kommit fram till att närhet till grönområden ökar den förväntade livslängden. Grahn nämner bland annat en studie i England, gjord av Mitchell, R. och Popham, F. (2008). De undersökte 40.3 miljoner individer. Epidemiologer blir alltid så sorgsna när de de lägger in socioekonomiska variabler för då brukar ofta så här fina siffror försvinna, påpekar han. För lägger man till den socioekonomiska variabeln så ser man att mycket handlar om livsstil som föda, diet och sådant. Men i det här fallet stärktes effekten, betonar han. Har man dålig socioekonomi så bor man ofta nära grönområden i ytterområden. Har man bra så bor man kanske mitt inne i stan i en stor våning, har fritidshus och åker på semester. Men de fattiga har i alla fall närhet till grönområden.

Närheten till grönområden är jätteviktig, betonar Grahn. Helst inom 50 meter, bör vara inom 300 meter och absolut inom 500 meter och tillgänglig utan barriärer, fysiskt och mentalt, (vägar, buller, skötsel, skräp, belysning).

För att en naturbaserad intervention ska lyckas lutar man sig mot olika teoreier och den teori som just nu har bärkraft är att man menar att det finns stöd för, och att man talar om en salutogen process, (se KASAM) man ska främja det hälsosamma hos människor, understryker Grahn. Det gäller då att få folk som kommer dit att ha en trygghet. Man får inte ha alltför stora grupper. Fem till tio personer pekar studierna på i patientgrupperna, framhåller Grahn. Och ha dem i tillräckligt lång tid. Finns olika tröskelvärden för olika typet av diagnoser, påpekar han, men säger att man talar om mellan tio och tjugo interventioner för att det ska ge effekt.

För vad fungerar den? Den höga evidensen gäller för mental ohälsa, säger Grahn och pekar på depression, ångest, traumatisk stress, utmattning, men också hjärt-kärlsjukdomar och sociala problem. Dessutom räknar han upp människor med låg kognitiv förmåga som efter trauma hamnat i en sorts livskris, som inte kan ta beslut och har svårigheter att kunna få vardagen att fungera. Också för inlärningssvårigheter och demens. Där har vi program som fungerar, poängterar han, och som fungerar gentemot kontroller.

Vad är det som påverkar oss med naturen? En faktor handlar om ljuset – ljus har hög evidens. Man måste ha det spektret som dagsljuset har.

Lyssna vidare på ur.play varifrån jag hämtat materialet till inlägget. Programmet ”Naturen som hälsofrämjare” med professor Patrik Grahn från Sveriges lantbruksuniversitetet, (SLU), spelades in på Hasselbacken den 4 januari i år. Arrangör: SLU.

Referenser:

https://urplay.se/program/212269-ur-samtiden-djur-natur-och-halsa-2019-naturens-halsoframjande-effekter

Läs mer om ”Naturupplevelser och hälsahär, (också om ett inlägg från SLU:s externwebb).

Författare: lejontrappan

Jag som bloggar här heter Helena Lindbom

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s