Naturen hänger samman och vi behöver återkoppla till den.

I ”Min natur – kusten” på SVT play får tittarna möta marinbiologen Nina Jensen och fiskaren Leif Dankert Karlsen. Nina Jensen berättar bland annat om Fetörtsblåvingen som är starkt hotad i Sverige, (se här) och som är klassad som starkt hotad och rödlistad i Finland.

I Norge finns den bara på Hovedøya och på ett par platser i yttre Oslofjorden, berättar Nina Jensen i programmet. Hon fortsätter: ”och då kan jag tänka mig att det är många som undrar varför vi ska hindras bygga vägar, hus och andra byggnader bara på grund av en stackars fjäril, säger Nina Jensen.

Men hon påpekar att naturen hänger samman på ett extremt komplext sätt och framhåller att naturen är den bästa arkitekten, ingenören och innovatören. Det finns en anledning till att alla dessa arter finns i ekosystemet.

Vi människor, säger Jensen i programmet ”Min natur-kusten”, klarar inte alltid av att förstå de olika arternas roll och värde. Hon betonar att varje enskild art är kritiskt viktigt för att få allt att hänga samman.

Jensen säger att det finns anledning för oss att oroa oss. Vi gör något som är fruktansvärt fel och det går i fel riktning, säger hon, men framhåller att hon tror att vi kan göra något åt det. Det får mig att tänka på klimataktivisten Greta Thunberg som engagerar och inspirerar i sitt sätt att ta sig an klimatfrågan och som har lyckats skapa en massrörelse över hela världen.

Jag läser på nätet( tibet.no/2019/09) att Hans Helighet Dalai Lama är en av dem som ser vad Greta Thunberg gör och hyllar henne för det. Hans Helighet Dalai Lama har skrivit till Greta Thunberg och gett uttryck för sin uppskattning ”för hennes ansträngningar att öka medvetenheten om den klimatkris som vi alla står ansikte mot ansikte med”.

”It is very encouraging to see how you have inspired other young people to join you in speaking out”, skrev Hans Helighet Dalai Lama bland annat. Han avslutade brevet med sitt helhjärtade stöd tillsammans med böner och lyckönskningar.”

Källan som använts av Tibet.no är ”The Official Website of the Office of the His Holiness the 14th Dalai Lama”.

Det tidigare inlägget handlar om naturens betydelse för hälsan. Att vara rädd om naturen och försöka minska klimatförändringarna innebär att ta sin egen och andras hälsa och välbefinnande på allvar.

I takt med klimatförändringarna har forskare som studerar naturens betydelse för hälsan hos oss människor ökat närmast lavinartat, om jag betänker att när professorn och landskapsarkitekten Patrik Grahn började med sina forskningsstudier omkring 1984/1985 fanns det bara en handfull forskare i världen som jobbade med detta. I dag finns det alltså många, många fler, enligt Patrik Grahn, se föreläsning här.

Matti Tapaninen är ordförande i en internationell arbetsgrupp som arbetar för att främja kunskapen om naturens hälsoeffekter och potential för förbättrad folkhälsa. Det här står att läsa på http://www.slu.se. Jag läser också att han är nyss hemkommen från Internationella naturvårdsunionen, IUCN:s världsparkskongress i Australien. Där mötte han ett spirande internationellt intresse för dessa frågor, läser jag, som han menar innebär nya utmaningar och möjligheter, bland annat genom att nya yrkesgrupper bildas, som naturvägledare.

Ett av kongressens officiella teman var just naturens betydelse för hälsan, och Matti Tapaninen menar att den här insikten ökar över hela världen. Han beskriver återkopplingen till naturen som nästa stora utmaning – för hela samhället.

Det beskrivs i inlägget att många av invånarna i de nordiska länderna fortfarande har en stark relation till naturen. Det står att förskola och skola tar med sig barnen ut i naturen. Det poängteras också att i de nordiska länderna har vi fördelen av att ha allemansrätt och avgiftsfria nationalparker och naturreservat. Det framhålls att i mer urbaniserade länder är det ett större steg att få kontakt med naturen, och här spelar just naturvägledning i olika former en viktig roll. Matti Tapaninen, områdeschef för Österbottens naturtjänster, Forststyrelsen/Metsähallius i Finland, säger också:

Att kommunicera biodiversitet och kulturella värden ger bättre hälsa! Enligt biofiliteorin har människan en nedärvd fallenhet för att vistas i naturen och mår bättre i landskap med rik diversitet. Besökaren vet sällan varför, naturvägledaren däremot, som har kunskap om evolution, arter och diversitet, kan lotsa människor rätt.”

Jag ser det också som intressant att få närmare reda på hur urbefolkningarnas kunskaper och insikter finns med i detta; hur de tas tillvara och får komma till sin rätt i de här sammanhangen. Många av dem som utgör urfolken har aldrig släppt sin koppling eller förbindelse med naturen fast vi i majoritetsamhället kört på och pressat på i olika tonarter och medel under olika tider om hur de måste ”avskiljas” från sin koppling till naturen och hur de avhysts från sin mark på grund av olika exploateringsintressen som i många fall lämnat en naturförstörelse och skövling efter sig som tar många generationer att läka och reparera, om det ens går. Med dessa skövlingar har man samtidigt utsatt oersättliga kulturella världar och värden för enorma påfrestningar, något som vi behöver bli långt mer medvetna om som majoritetssamhälle.

Jag vill också slutligen nämna att om man av någon anledning inte kan gå ut, kanske är sängliggande och sjuk, så hjälper det hälsan något exempelvis bara genom att ha en tavla med natur på väggen eller se natur genom fönstret. Så här säger forskarna:

Detailed scientific evidence has confirmed there are direct health benefits of light, colour, whole views, bird song and scents (Pretty et. al.,2005; Joye et al., 2013; Ratcliffe et al., 2013) The view from the window enhances well-being and healing in hospitals and prisons (Moore, 1982; Ulrich, 1984), and views with natural elements (e.g trees, green space, blue sky and water) have a positive effect while those with urban structures have negative effect.” (s.5, i boken ”Green exercise- linking nature, health and well-being”, (2016)

Referenser och länkar:

Barton, J Bragg, R, wood, C, amd Pretty, J, (red.) ”Green exercise linking nature, health and well-being. 2016. Routledge.

Elin Fries, 180907, ”Skogens hälsoeffekter utreds”, Skogsaktuellt. (skogsaktuellt.se) (hämtad: 191110)

Sheila Watts-Cloutier. 2016-04-20. The Right to be Cold. opencanada.org/features/shaughnessy-cohen-prize-political-fighting-right- to- be- cold. (Hämtad: 2019-09-07, kl. 08.11)

Den norske-Tibet-Komité. 26/09/2019. Support for Greta Thunberg`s speaking out about the Climate Crisis/ The 14th Dalai lama. (hämtad: 2019-11-10)

Läs gärna också om biologen och universitetslektorn Jenny Lovebos forskning om skogens hälsofrämjande effekter, se här.

Ur play: Ur Samtiden – Djur, natur, hälsa, 2019. Arrangör: SLU. Föreläsare: Professor Patrik Grahn. Moderator: Malin von Essen. Programmet är tillgängligt till 30 juni, 2020.

Svt Play: Min natur -Kusten.Produktionsår 2017. Kan ses fram till den 20 november, 23.59.

Författare: lejontrappan

Jag som bloggar här heter Helena Lindbom

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s